AGA folders

BLAD 2

BLAD 3

priser AGA radio 2023 – 2275

K 20 en K 24

Radio schema bladen, AGA, Baltic

Schema`s, eigendom AGA museum

Photo`s Marcus Skoogen Zweden

Blev en sväng till Sandviken ikväll. Lite rast vid tönnebro, sen rockar vi hemmåt

Då blev de lite rast i bygdeå

Då får husum en laddning igen.. Å blåser gör de här som vanligt från havet. Brr

Då kör vi en lastning dårå.. Å nu har tempen blivit bättre. Bra mycket skönare än i morse, rocka på vettja

Då va de dax å fylle kaggan på Sca ortviken igen då

Då var de dax för ett besök vid iggesunds pappers bruk ikväll. Ett tag sen. Å nu har det nästan slutat regna, skönt

De blev ett besök på iggesund paper board ikväll.. Å fin väder är de

De blev till att kliva in xtra ikväll till östrand en sväng

Ja då va denna dag gjord.. Bara 4 st kvar.. Så de va den helgen

Alltid trevligt me nytvättat

Äntligen fri v.. nu får kollegorna ta hand om pärlan så länge..😉

Då blev de jobb på hemma plan ikväll. Bispgården, Z-lyften får lite påfyllning

Då rockar vi norrut

Då va de äntligen fri v igen.. skönt.. nu får kolegorna ta hand om pärlan

Då va de natti natti dårå

Då var det dax igen.. Fyller på hemmaplan vid överumans fiskodling, blåstjärn, bispgården, Jämtland

Dax för midda i skutskär

De är fint mellan varven när solen tittar fram

De va 2015.. då får vi se vad 2016 har att erbjuda..😉 många nya utmaningar.. och möjligheter.. gott nytt år och god fortsättning

En till jobb helg till ända.. Å har haft en mysig å skön kväll me familjen.. Nu väntar en skön natt v..

Fick av lite gammel skit från pärlan i tvätthallen ida.. som ny..! ett bra avslut inför fri v.

Första dan me lången.. rockar fint

Fyller vid z-lyften i bispgården när jag ändå är förbi.

Ikväll blev de tvätt. Är ju kul å lämna över rent när man går på semme igen

Ja då blev de lite tisdas mys på Kubal.

Ja då va de helg igen.. nu får åket vila några tim..😊.

Ja men då drar vi en sväng till östrand,,så de klarar sig en liten stund till.

Ja tänk va ett år går fort.. Dax för semester 2016.

Ja tänk va tiden går fort.. då va de fri v igen.. de går fort när man har kul.

Ja.. Då fick man fan för att man börja tidigare ida.. Punka på boggin.

Jobb på hemmaplan idag. Z-lyften, Bispgården, Jämtland.

Jobbar på hemorten ida.. fyller vid blåstjärn.

Låne bilen sköter sig skapligt,, trotts att de är en ‘volvo’ men hytten må ju va byggd efter en dvärg.. Inte är de ju en Scania iaf..

Lastad å klar inför morgondagen.

Lastning i stockvik å har besök av Oskar.

Lossning på hemmaplan ikväll.. Överumans fisk. Blåstjärn. Bispgården.

Lossning vid östrands massa fabrik.

Må ju passa på när allt lyser.

Medans de va sol ida så va de riktigt behagligt på jobbet.

Nu va de dax för en sväng till ortviken Malin Berglund.

Men nu startar hon på dagis, me massa härliga kompisar å upplevelser.. Å ja tebax till kneget, blir nog fint de me bb.

Så där ja,, då va första dagen på jobbet fixad, efter 2.5 månads härliga pappa ledighet.. Super mysigt har de varit me go freja aa.

Nu får Metsä board husum en skvätt..😉 snöar lite lätt,,men blåser faktiskt inte. Vilket det alltid brukar göra här.

På väg mot Hälsingland. Rocka på..

Så där ja. Lastad å klar för dags passet.. nu väntar kudden.

Sådär ja. Nytvättat,,så imorn blire snö..😀.

Sista stoppet för idag. Östrand 3e gången.. Jippi.

Trist.. totalstopp på e4 i sgånde ovanför gnarp. Härliga köer..😢.

Vi släpper av lite vid överumans fisks nya tank vid hölleforsen med.

Kinotekniska data, film

Foto`s Matilda Hellerstedt

Photo from Matilda Hellerstedt

Andra veckan på jobbet bjöd på strålande väder

Photo from Matilda Hellerstedt

Avesta

Photo from Matilda Hellerstedt

Dagens arbete -åka lastbil

Photo from Matilda Hellerstedt

mhellerstedt 5 år på AGA idag.

mhellerstedt Idag tar jag helg

Ser ju ut som jag jobbar iaf martilda 2012.

Photo from Matilda Hellerstedt

Foto`s Zweden

Photo; Niklas Landqvist

Oksygentanker i tilknytning til Støperi

LINK

Slipvägen 2 BODEN

Verkstadsgatan 19 ARVIKA.

LNG, Nynäshamn

The station is located at Port of Nynäshamn, Sweden on the premises of Ports of Stockholm

Chemische fabriek bij Husum Zweden.

???

Yes it is from UPM in Pietarsaari/Jakobstad Finland. AGA tanks and the top of Coldbox visible behind the trees

Like Ulf Mårtensson say: Jakobstad, Finland. I’ve never been there, but it it’s where UPM is located. Also recognizable on google maps: https://goo.gl/maps/ACcYknNikS6ayg6q9

Eduardo Eduardo

Hace varios días le hicimos una visita a la planta de ASU Maracaibo AGA, en la cual estuvo presente el equipo EMA y la gerencia de Avenrut.

Beschermd: Syrgasfabrik, Haga, Umeå, Sweden

AGA RUSE

AGA RUSE fabriek voor stikstof Ruše (Tovarna dušika Ruse TDR ) hier maakte met de reduceren op de cilinders AGA gas

Das Unternehmen PULKO VENTILI hat bei der Herstellung der Hochdruckventile bereits eine jahrelange
Tradition. Der Produktionsbeginn der Hilfsmittel für technische Gase reicht in die frühen 30-er Jahre, als das Unternehmen AGA RUŠE gegründet wurde.
Mit wachsendem Bedarf der technischen Gase in der Industrie vergrößerte sich auch die Nachfrage nach
Hochdruckventilen, sowohl auf dem heimischen als auch auf dem ausländischen Markt. Deswegen
fusionierte AGA RUSE mit der Stickstoff-Fabrik Ruše (Tovarna dušika Ruse TDR),
der einer der weltweit anerkannten Hersteller von KarAus der Tradition in die Zukunft
Innovative Lösungen für jedes Dach und Hochdruck-Ventile für medizinische und technische Gase.
bid, Stickstoff, Korund und anderer Zusätze bei der Stahlproduktion ist. Parallel mit der Entwicklung
der Hochdruckventile und Sicherstellung deren Qualität wurden Zertifizierungsverfahren seitens der heimischen (Norm JUS) als auch seitens der ausländischen Institutionen (O Norm, TÜV)
geführt.

Stikstoffabriek Ruše + AGA

Als Slowenien zu einem selbstständigen Staat wurde, zerfiel 1991 auch der gesamte jugoslawische Markt
und damit die Möglichkeit des Ventilverkaufs. Das Mutterunternehmen Tovarna dušika Ruse hat sich aus
dem Grund entschieden, das Unternehmen im Jahre 1994 zu verkaufen.
Seit damals befindet sich das Unternehmen zu 100% in Privatbesitz und versucht durch Qualität, Sicherheit und Verlässlichkeit seiner Produkte, vor allem aber durch zufriedene Kunden, seinen Weg in
die europäischen Märkte zu finden.

2.4.2 Tovarna dušika Ruše
Ruška tovarna dušika je zaradi skupnega elektroenergetskega izvora neposredno povezana z
gospodarskih organizmom Maribora. Avstro-ogrsko vojno ministrstvo za tovarno, ki naj bi
proizvajala karbid kot surovino za amonijak in dušično kislino je za lokacijo tovrstne tovarne
določilo Ruše. Odločilna je bila Drava s svojimi hidrološkimi posebnostmi, ki so jih sprva ocenili
švicarski inženirji, in ki je omogočila izgradnjo falskega elektroobjekta, kakor tudi velike ruške
tovarne. Na lokacijo tovarne je vplivala tudi odlična prometna lega, klima in delovna sila. Z
gradnjo so pričeli spomladi leta 1916, ko so prispeli iz Galicije prvi transporti ruskih ujetnikov.
Dela so hitro napredovala, saj so morali tovarno zgraditi istočasno z elektrarno na Fali. V letu
1917 so pripeljali tudi italijanske ujetnike, ki so večinoma sodelovali leta 1918 pri poskusnem
obratovanju prvega dela tovarne17
. Nove državne meje so ruško tovarno odrezale od
surovinskih virov: apna iz Peggaua, Gummerna in Halla pri Salzburgu ter koksa iz Moravske
Ostrave. Po dolgotrajnih zastojih so pričeli nabavljati antracit iz Porurja in apno iz apnic pri
Celju, ki pa je kakovostno zaradi visokega odstotka magnezija in fosforja slabši. Povojna

17 Pri karbidni peči.
Slika 24: Polnjenje zobne paste Clorodont. Slika 23: Delavci pakirajo milo Zlatorog.
37
proizvodnja se je omejila le na karbid, cianamid (apneni dušik) in kisik. Struktura proizvodnje
je bila zelo odvisna od svetovne konjunkture. Po vojni je ruška tovarna pričela proizvajati po
pogodbi s švedsko tvrdko AGA18 tako imenovani acetilen-dissous plin in organizirala široko
propagando za avtogeno varjenje. Od tod sloves tovarne AGA-Ruše. Uspelo jim je dvigniti
domačo porabo karbida (acetilena) in kisika, sporednega proizvoda, ki nastaja pri izdelovanju
dušika iz utekočinjenega zraka. Ko je japonski dumping kemičnih proizvodov izrinil ruško
tovarno z japonskega tržišča in tržišč Daljnega vzhoda, so našli nov vir dohodkov, ki je vedno
bolj pridobival na pomembnosti. To je bila proizvodnja ferokroma, ki je primes plemenitih
jekel. V Rušah so proizvajali letno 2600 ton ferokroma, zanj pa sta se zlasti potegovali Anglija
in Nemčija. Ruški ferokrom-suraffine je imel na svetovnem trgu odlično mesto, takoj za
francoskim, ki je veljal takrat za najboljšega na svetu. Kromovo rudo so pridobivali iz
Makedonije, od koder so prvi vzorci prispeli leta 1935. Proizvodnja tega strateško
pomembnega produkta je stekla leta 1937, ko so zgradili prvo peč za ferokrom, leta 1939 pa
drugo. (Kržičnik, 1956, str. 65-67)
V zgodovini Tovarne dušika v Rušah med obema svetovnima vojnama so najbolj pomembne
te letnice: leta 1918 je tovarna pričela z obratovanjem, leta 1925 so zgradili sortirane naprave
za karbid, ki so izboljšale kakovost komercialnega karbida, leta 1929 so zgradili novo karbidno
peč z dnevno kapaciteto 100 ton karbida. V tej dobi je bila ta peč največja na svetu. Kasneje
so jih posnemali v Nemčiji in Ameriki s pečmi še večjih zmogljivosti. Leta 1937 in 1939 so
zgradili peči za ferokrom, prav tako so leta 1939 postavili velike betonske silose za cianamid.
(Kržičnik, 1956, str. 65-67)

18 AGA-Ruše, združene jugoslovanske tovarne acetilena in oksigena d. d. so bile ustanovljene 1929. leta s
sedežem v Rušah. Obrati so bili razen v Rušah še v Rakovici, Alipašinem mostu pri Sarajevu in v Skoplju. Pri AGA
Ruše so bile udeležene Tovarna dušika Ruše, Kreditni zavod za trgovino in industrijo v Ljubljani in Svenska
Gesakkumulatoren A. B. Stockholm.

Tovarne dušika Ruše, dorp Vsebina.

Tovarne dušika Ruše

Finland, AGA tijd

Oy AGA Ab

Per. 1917, werkt. Naam tot 1919 Ab Industrigasverken Oy, tot 1944 Finska Ab Gasaccumulator Oy, sinds 2020 Oy Linde Gas Ab.

Het Zweedse moederbedrijf AGA AB, ontstaan in 1904 , ontwikkelde zich rond de revolutionaire verlichtingsgerelateerde en andere uitvindingen van TJ Gustaf Dalén.

In 1947 produceerde het bedrijf van de titel verschillende industriële gassen samengeperst in stalen tanks

in zes fabrieken

in Finland ( foto 2

interieurfoto ,

Machines in de gasfabriek van Oy AGA Ab op 30 augustus 1935

Tampere ), b.v. voor autogeen laswerk. De hoofdfabriek was tot 1996 in Kilo actief. Er wordt nog steeds geproduceerd in Finland (Riihimäki), sinds 2000 in het kader van Linde. Zien ook Tykö Bruks Ab en Finska Lux Ab .

1958 omzet 1281 miljoen FIM, personeel 372. Dochteronderneming Oy Gas transport. De langdurige TJ 1922–58 van het Finse bedrijf was ins. Tröste Percy Gordon Kullberg (1890–1984, foto →).

Talrijke aandelenemissies. 1919 op. 12.000 onderdelen à 100 FIM, …, 1953 600.000, 1955 900.000, 1957 na. FIM 10.000 (omgekeerde splitsing), …

Deel boek LINK

Tutkija Arto Ojuva kaataa nestemäistä typpeä, kuva- Tytti Jussila – SR

In verband met de start van de bouw van huurappartementen in de jaren 1950, AGA cooker

In Vuokatti gaan in november twee berghutten open. De laatste jaren geven Finse hardlopers de voorkeur aan berghutten in Pajulahti. In de jaren negentig werden hutten populair in de hele skiwereld Finland.

Karjaranta, Pori. Industriële gebouwen, aan de rechterkant de fabriek van het district West-Finland van AGA Oy en AGA’s tank – vloeibare zuurstof 1973

Puunaulakatu, Karjaranta, Pori. Aan de linkerkant is de districtsfabriek van AGA Oy in West-Finland te zien

Den gamla bollhallen i Sjundeå är för trång och därför behövs en ny hall i kommunen. Finland

Kendō shiai. Tuomarit liputtavat pisteen punaiselle kilpailijalle kendōn yksilö-SM-kisoissa Helsingissä joulukuussa 2002

driepuntswerpwedstrijd in 1995, Finland

FF Jaro uit Pietarsaari, Finland

Kaskila-boerderij in Punkaharju

Promeco-Asemakatu 34 38700 Kankaanpää,

Op de Huhtanen-boerderij in Ilmajoki Finland

Somerolla toimiva konepaja PE-Markkinointi on investoinut uuteen leikkausosastoon

Uddeholm Global 1988

2 .

Opgericht door Carl von Wendt. 1919 43% van Svenska AB Gasaccumulator (AGA AB), Tirva Fabriks Ab (sinds 1928 Ab Woikoski Oy, toen concurrent) 30%, particulieren. 1923 AGA 68%, Tirva 20%.

1928 alle eigenaren: AGA 69%, Tirva (Woikoski) 20, Joh. Borenius 3, Julius Stjernvall 2.5, John Stenberg 2, Carl Enckell 2, Percy Kullberg 1; voornamelijk Finse van de raad van bestuur van het bedrijf. leden.

1940 AGA 70%, Ab Woikoski Oy (aandelen sinds 1944 op naam van Bertil Palmberg) en FT Bertil Palmberg samen. 15%, 9 andere eigenaren 1958 AGA 70%, Sven Palmberg 8%, Åke P. 8%. Uiterlijk in 1968 kocht AGA b.v. Palmberg’s aandelen en bezat 97%, tot 100% in 1973.

[ Historici . Laivastolehti 5/1926 blz. 146. AGA-kennisgeving (tijdschrift) 1919…53. Forum 3/1937 blz. 26-29. Toevoegen : ST-lehti 11/1924, Stk III blz. 303, St blz. 369; I Espoo, I Helsinki, III H Tampere.]