START.

Mom. l. Kontrollera:
a) att slutförstärkarens strömbrytare äro frånslagna (vågrätt läge),
b) att fördelnings boxens kniv ligger i tillslaget läge,
c) att strömbrytaren ”ljud scen” är frånslagen,
d) att maskinrumshögtalarens strömbrytare vid lokaltelefonen är tillslagen,
e) att volymkontrollen står på 12,
f) att startkontrollerna äro frånslagna,
g) att infasningsströmbrytarna på instrumenttavlan stå på start,
h) att pådragen I, II och GB samt strömbrytare 1 och 2 på reläboxen äro frånslagna,
i) att de två strömbrytarna på grammofonbordet äro frånslagna,
k) att filmbanan är fri från emulsion och damm.

Mom. 2. Slå till huvudströmbrytaren HS och magnetiseringsströmbrytaren MS.

Mom. 3. På instrumenttavlan vrides pådraget märkt ”I” långsamt åt höger. Härvid startar motorn för projektionsmaskin I i tomgång, och tavlans bägge faslampor lysa upp. Motorns hastighet regleras med den under pådraget befintliga reostaten, till dess frekvensmetern visar 50 perioder, vilket motsvarar 24 bilder pr sek.

Mom. 4. Starta på samma sätt projektionsmaskinmotor II. Härvid börjar den över detta pådrag befintliga faslampan att blinka. Genom reglering av reostaten under pådraget kunna blinkningarna bringas i långsammare takt, tills de slutligen upphöra, och lampan ej lyser. Då tillslås den under lampan monterade strömbrytaren till läge ”infasn.”, och de bägge motorerna gå synkront, d. v. s. med lika varvtal.

A. MOVIETONEPROGRAM.

Mom. 5. Härefter inkopplas ett förstärkarebatteri, d. v. s. en av FB omkastarna KB ställes i läget T samt LS i läget T. Man får dock ej omedelbart efter laddning koppla in ett batteri på T på grund av överspänning, utan bör man i så fall även låta det mindre laddade batteriets omkastare stå i läge T under c:a 10 minuter. Nu lyser en av tonlamporna och batterivoltmetern på tavlan visar 7—8 v.

Mom. 6. Se till att fotocellförstärkarna äro kopplade till rätt mellanförstärkare (resp. A eller B). Om tonlampsomkastare på luckstången finnes, ställes dess strömbrytare på F. Luckstången får ej stå i mittenläge, då ljudet härvid avkopplas.

Mom. 7. Slå till strömbrytaren på den mellanförstärkare (A eller B), som skall användas.

Mom. 8. Se till att tryckomkastaren på volymkontrollen är kopplad till denna mellanförstärkare.

Mom. 9. Ställ volymkontrollernas bägge nedre omkastare på F, den övre omkastaren på T och klangfärgen på ungefär 6, samt vrid volymkontrollern åt höger till 10.

Mom. 10. Starta en förstärkareomformare (pådrag A eller B beroende på vilken förstärkare, som inkopplats på fördelningsboxen av knivomkastaren), samt tillslå på denna förstärkare strömbrytarna märkta ”220 ~” (härvid skall glödströmsvoltmetern visa c:a 8 V) och ”220 =”. Vänta c:a 50 sekunder, så att slutrörens glödtrådar hinna uppvärmas. Tillslå sedan strömbrytaren märkt ”700 =”. Bägge anodströmsinstrumenten visa då 70—85 mA.

Mom. 11. Knäpp med fingret mot ”tonstrålen” på den maskins tonlampa, som lyser. Detta skall höras i kontrollhögtalaren.

Mom. 12. Vrid ned volymkontrollern till 0.

Mom. 13. Slå till strömbrytaren ”ljud scen” på fördelningsboxen.

Mom. 14. Insätt härefter akt 1 i maskin I och akt 2 i maskin II, vilket tillgår så, att filmen inlägges i projektionsapparatens övre kassett och föres som vanligt genom bildprojektorn (inställning naturligtvis på helbild och med roterande bländaren öppen).

Mom. 15. Från projektorns undermatning föres filmen härefter i lagom båge in i tonmatningen. Därefter föres den upp över brytrullen, bakom den fjädrande spännaren och över nedre brytrullen samt sedan ned till underkassetten. Under projektormatningen och tonmatningen finnes den s. k. mellanspännaren, som skall hindra filmen vibrera. Detta skulle förstöra ljudet vid passagen förbi tonfönstret.

Mom. 16. Tillhållaren för tonfönstret får icke ligga för hårt mot filmen. Därigenom kan nämligen ny vibration uppstå, och man riskerar, att filmen spränges, vid tjocka skarvar. Den på slidens framkant befintliga justeringsskruven fastställer tillhållarrullens avstånd från tonfönstret.

Mom. 17. Den nedre fjädrande filmspännaren förhindrar stötvis belastning av filmen vid eventuella ryckningar i underkassettens gång. Dessa ryckningar skulle kunna framkalla förvrängning av ljudet.

Mom. 18. Vid en del apparater (ex. Ernemann I) är nedre projektormatningen beroende av bildfönstrets inställning i höjdläge, och därför måste projektorfönstret inställas så, att bilden ligger så långt upp som möjligt. I annat fall kan vid bildförflyttning filmen sträckas mellan undermatning och tonmatning, så att fara föreligger, att den skall sprängas.

Mom. 19. Tänd tonlampan för den maskin, som skall starta. Tonlampornas tändning sker på biografer, där luckstång förekommer, med en i förbindelse med denna arbetande omkastare. I annat fall finnes en omkastare mellan maskinerna, med vilken man för hand inkopplar den önskade tonlampan.

Mom. 20. Föreställningen kan nu börja, vilket sker genom att vrida startkontroller I i volymkontrollerboxen långsamt åt höger. Nu startar projektionsmaskin nr I.

Mom. 21. När svartsladden är utlöpt, vrides volymkontrollen åt höger upp till lämplig ljudstyrka och röres sedan endast för att reglera denna. När första avdelningen är slut, vrides den åter till 0.

Mom. 22. Vid växling startas som vanligt maskin II vid första klippet.

Mom. 25. Vid andra klippet kastas luckstången över. Härvid tändes andra maskinens tonlampa, som ovan omtalats.

B. VITAPHONEPROGRAM.

Mom. 5. När de under mom. l, 2, 3 och 4 omtalade operationerna utförts, har man att starta grammofonbordets motor med pådraget ”GB” på tavlan samt på samma sätt infasa denna.

Mom. 6. Starta härefter en av slutförstärkarna, som ovan beskrivits (A: mom. 10). Insätt stift i de två pickuperna samt vidrör stiftet på den, som är inkopplad på volymkontrollern, vars omkastare skola stå på T, G, G. Finnes tonlampsomkastare på luckstången, ställes dess strömbrytare i läget G. Knäppningar höras då i kontrollhögtalaren.

Mom. 7. Sätt in film i bägge projektionsmaskinerna (mom A: 11).

Mom. 8. Slå till strömbrytare l på reläboxen (placerad på instrumenttavlans högra underdel). Vänta 30 sekunder, och slå till dennas strömbrytare 2.

Mom. 9. Vrid volymkontrollern till O, klangfärgsomkopplaren till 3 och slå till strömbrytaren ”ljud scen” på fördelningsboxen.

Mom. 10. Har filmen ouvertureplatta, ställes reläboxens omkastare i läge D (II). Ouvertureplattan lägges på tallrik II, och pickupen placeras i tonspåret. Första aktens platta lägges på tallrik I med nålen på startmärket.

Mom. 11. När föreställningen skall börja, tillkopplas strömbrytare II på synkrona skivbordet. Härvid sättes Ouvertureplattan i rörelse. Vrid sedan volymkontrollern åt höger, tills lämplig ljudstyrka nåtts.
Obs.! Finnes ej ouvertureplatta, överhoppas mom. 10 och 11.

Mom. 12. När ouvertureskivan är spelad, ställes omkastaren på reläboxen i läge T (I). Slå till strömbrytare I på skivbordet.

Mom. 13. Nu är anläggningen klar att köra första akten. Igångsätt försiktigt maskin n:r I med startkontroller n:r I, som långsamt vrides åt höger. När nu de på filmen befintliga kontakterna nå kontaktskenorna, slutes reläet, och skivtallrik n:r I sättes igång i rätta ögonblicket.

Mom. 14. Vrid volymkontrollern samtidigt till sidan I.

Mom. 15. Man kan nu slå från strömbrytare II på skivbordet. Härvid stannar skivan II, som utbytes mot andra aktens skiva, pickupen placeras på startmärket, och strömbrytare II slås till. Denna tallrik startar nämligen först, när filmkontakterna på maskin II nått dennas kontaktskenor.

Mom. 16. Vid första klippet i filmen startas maskin n:r II på samma sätt, vid andra klippet skiftas, och när ljudet är slut, vrides volymkontrollern mot noll samt åter upp mot lagom ljudstyrka på sidan II.

Mom. 17. Maskin n:r I stannas med startkontrollern, och skivtallrik l stannas som förut, varefter film och skivor bytas och strömbrytare I på skivbordet åter tillslås.

C. GRAMMOFONMUSIK TILL STUMFILM.

Sedan projektionsmaskin l och II startats enligt mom. l, 2, 3, 4 (infasning onödig), igångsattes en slutförstarkare. På volymkontrollern lägges övre omkastaren i läge 0. Volymkontrollen är nu urkopplad. Plattorna spelas på vanligt sätt på grammofonen för normala skivor. Ljudstyrkeregleringen sker från volymkontroller på grammofonen.

D. FRÅNSLAGNING.

Mom. 1. Volymkontrollern ställes på O, och mellanförstärkarens strömbrytare frånslås.

Mom. 2. Slutförstärkarens strömbrytare märkt 700 = frånslås, varefter de bägge andra strömbrytarna frånslås.

Mom. 3. På instrumenttavlan frånslås strömbrytare LS, och fasningsströmbrytarna ställas på ”start”.

Mom. 4. Slå från HS och härefter MS. Vrid pådragen I, II, GB och A eller B åt vänster.

Mom. 5. Skall något av ackumulatorbatterierna laddas, ställes LM på L samt FB1 eller FB2 på L. Man bör om möjligt kontrollera, att laddningsmotståndet på tavlans baksida kännes varmt.

Några råd.

Mom. 1. Driftsjournalen skall föras noggrant, så att man har kontroll över batteriernas laddningstillstånd. Om batterierna ej användas, böra de en gång i månaden urladdas och sedan genast uppladdas. Följ vid batteriernas skötsel Tudors ”Behandlingsföreskrift”. Om batterivoltmetern på tavlan sjunker under 7 volt vid pågående movietoneprogram, måste det andra förstärkarbatteriets omkastare (FB på instrumenttavlan) kopplas på T samt det urladdade batteriet efter 10 min. kopplas på L, varvid man har att även ställa LM på L. Se dock till att batteriet är laddat, så att detta ej behöver inträffa, ty man riskerar, att tonlampan går sönder. Dess normala livslängd är relativt kort (40 timmar) och reduceras avsevärt vid överspänning.

Mom. 2. Om vid movietoneprogram något fel skulle uppstå på den inkopplade mellanförstärkaren, ställes volymkontrollen på O, reservmellanförstärkaren tillslås, fotocellförstärkarnas kontaktproppar omkopplas till denna förstärkare, så även volymkontrollerns tryckomkastare, varefter volymkontrollern ställes i sitt ursprungliga läge.

Mom. 3. Vid utbyte av fotocellförstärkare måste även volymkontrollern ställas på 0.

Mom. 4. Om fel uppstår i slutförstärkaren, startas den andra förstärkaromformaren (A eller B), varefter strömbrytarna på denna förstärkare tillslås i rätt ordning och fördelningsboxens knivomkastare omkopplas i andra läget. Fel på slutförstärkaren kan upptäckas, om i hörtelefonen höres ljud på kontaktskruvarna märkta ”in” men ej på desamma märkta ”ut”.

Mom. 5. Mellan- och slutförstärkarna böra användas växelvis varannan vecka samt mellanförstärkarnas anodbatterier utbytas var 3:dje månad mot färska dylika, typ Hellesen ”Wiles”.

Mom. 6. Använd aldrig så stor ljudstyrka, att gallerströmsinstrumentet på förstärkaren rör sig i takt med ljudet. Det är ett tecken till dålig ljudkvalitet.

Mom. 7. Vid vitaphoneprogram måste startkontakten för skivorna fästas på filmen. Det tillgår så, att man klipper en stanniolremsa 6X20 mm, vilken fästes med filmcement på filmens blanka sida från högra ytterkanten, över perforeringen och mot bildfältets kant vid startrutan, om filmen betraktas mot blanka sidan samt upp- och nedvänd. Vid filmens omspolning kontrollerar man, att kontakten är oskadad.

Mom. 8. Samtliga smörjställen måste regelbundet förses med olja:
Växelhuset skall smörjas med A- eller B-olja. Oljenivån får ej vara högre än 25 mm. under tonmatningshjulets centrum. Bemärk dock, att oljeståndsglaset visar en något lägre nivå än normalt, om apparaten lutar framåt, medan däremot oljenivån synes högre, om apparaten lutar bakåt.

Grammofonbordet smörjes dagligen med ett par droppar olja i varje smörjkopp. Kopparna för oljedämpningen skola vara till hälften fyllda med dämpningsolja (erhålles från Aga-Baltic). Dessa koppar, som äro placerade på svänghjulen, bli åtkomliga om luckorna med strömbrytare avtagas.
Den böjliga axeln smörjes med ett par droppar olja pr dag.

Mom. 9. Alla fel böra omedelbart inrapporteras till AGA-BALTIC, Stockholm. Tel. Norr 307 75.

Följande reservdelar skola finnas tillgängliga:

AGA-Baltic, Stockholm 1930
(Originalmaterialet förvaras på KB)

Kommentar:
Filmljudtekniken tog ett stor steg framåt när Philips i september 1927 lanserade det första kommersiella pentodröret. Det hade beteckningen B 443.

Röret var konstruerat för att driva högtalare och uteffekten från ett B 443 var 1,5 watt, avsevärt mycket mer än från andra rör vid den här tiden.

Rörtypen uppfanns 1926 av Bernhard D. H. Tellegen vid Philips forskningslaboratorium i Eindhoven, Holland.

Fram till början av 30-talet drev man ofta elektronrör med batterier i stället för med nätspänning. Skälet var att det länge saknades bra likriktare och bra elektrolytkondensatorer. Man var helt enkelt tvungen att använda blyackumulatorer och torrbatterier. Annars var risken för brum och andra störningar överhängande.

Kort AGA-historik:
AGA (AB Gasaccumulator) grundades 1904 med en personalstyrka på 16 man. Gustaf Dalén var på den tiden konsulterande ingenjör men blev snart företagets VD.

AGA:s fabriksanläggning på Lidingö började byggas 1910 och togs i bruk 1912. Där tillverkade man bland annat gaser för industriellt bruk, fyrar för sjöfarten samt acetyléngasbelysningar till järnväg och bilar.

Gustaf Dalén miste synen vid en gasexplosion 1912 och tilldelades några veckor senare nobelpriset i fysik.

Omkring 1915 hade AGA 900 anställda.

Sin första filmprojektorer tillverkar AGA år 1919. Den hade en acetylengasbrännare som ljuskälla.

AGA köpte Baltic Radio AB år 1928 och bildade dotterbolaget AGA-Baltic AB.

I slutet av 1920-talet frågade Svensk Filmindustris direktörer de ledande på AGA-Baltic om de kunde låta tillverka pålitliga ljudanläggningar till SF:s biografer samt ljudinspelningsutrustning till ateljéerna i Råsunda. Arbetet kom snabbt igång under ledning av ingenjör Evert Aulin på AGA-Baltic.

Gustaf Dahlén avled 1937.