Eind 1984 werd de divisie navigatiehulpmiddelen van AGA verkocht aan een nieuw bedrijf, AB Pharos Marine (zie hieronder), waardoor AGA alleen nog actief was in de gasproductie.

Flygradio Fr-17

Gustav Dalén insåg tidigt möjligheterna att använda radio som hjälpmedel vid navigering. År 1915 anställdes Frans Franson, som hade examinerats från Chalmers i Göteborg och som hade arbetat med radioteknik inom flottan i Karlskrona åren 1911-1915. Man började bl.a. experimentera med gnistsändare för klockbojar. Löjtnant Claes von Fleming, som var signalofficer vid Livhusarerna i Skövde, och ingenjör Fransson vid AGA genomförde under 1916 prov med radiosamband mellan flygplan och mark vid Skillingaryd. Provet blev mycket lyckosamt och gick till historien som det första radiosambandet mellan flygplan och mark som utförts i Sverige. Utrustningen hade tagits fram vid AGA, varvid Fleming svarade för mottagardelen och Fransson för gnistsändaren.

 

Flygradio Fr-17

M3955- 017031

Flygradioutrustning för FPL35 E och F samt SK 60

 

Historik

1960 beställde FMV utveckling av modern radioutrustning för FPL35 E och F bestående av:

• För 35E: Fr16 och Fr17
• För 35 F: Frm15, Fr16 och Fr17
• SK 60 skulle förses med Fr16 och Fr17

 

Fr17, en mångkanalig huvudstation fjärrstyrd av en Manöverenhet Fr17, dock krävdes det ett rörslutsteg för att erhålla tillräcklig uteffekt. Därmed krävdes en frekvens­inställningsmekanik bl.a. för avstämning av tankkretsarna.

 

Fr16, en 5-kanalig AM-station matad med 28 V batterispänning och manövrerad från frontpanelen.

 

Frm15, en 10-kanalig AM-mottagare avsedd för styrdatamottagning. Även denna matad med 28 V DC och med kanalinställning på frontpanelen

FMV beslöt 1965 efter det att AGA AB på eget beslut startat utvecklingen av Fr-21, att ersätta Frm15/Fr16/Fr17 med Fr21 i FPL35 E och F.

Stationerna omdirigerades därefter enligt följande:

• Fr17 bibehölls i SK60.
• Fr16 , ursprungligen avsedd att även ingå i markutrustningen för FYL och alla Fr16 omdirigerades dit. För SK 60 ersattes Fr16 med Fr23, en 5-kanalig AM-statiion baserad på Fr21-teknik.
• Frm15 utgick.

Allmänt

Fr-17 systemet i Sk60 framgår av bild. Som reservradio ingick Fr-23.

Ingående i Fr-17 systemet var 
 

• Sändtagare  Fr-17
• Fr-17 Manöverenhet
• Talbox (3st)
• Fr-17 Omkopplarenhet

 

Fr-17 tillverkades i 4 delserier på AGA AB i Gävle och i Roslags Näsby under åren 1964 -1967 

C.a 150 stationer tillverkades varav serieutförande 4 var den serie som fortlevde i SK60.

Konstruktion

Sändtagaren bestod av 2 enheter Sändare och Mottagare (se bild).

Till resp enhet hörde en relativt komplicerad frekvens­inställningsmekanism som med genomgående axlar in i enheterna ställde in resp frekvens.(se bild)

Sändtagaren strömförsörjdes från fpl 3 x 200V 400Hz och +28V likspänning.

Sändarenheten erfordrade forcerad kylluft.

Funktion

Sändtagaren

Sändtagaren bestod av 2 enheter mottagare och sändare. Mottagaren innehöll förutom de kompletta mottagarkretsarna även en sändarstyrningsdel (Uteffekt =2W)

Frekvensinställningen var gemensam för bägge funktionerna.

Sändaren innehöll kraftenhet, antennfilter, antenn- omkopplingskretsar, frekvensinställningsenhet(endast grovsteg) och ett sändarslutsteg (tankkrets).

Slutsteget bestod av 2st parallell-kopplade keramiska trioder av koaxialtyp.

 

Manöverenheten

På manöverenhetens panel kunde följande ställas in,

• 24 förinställda kanaler (inprogrammerade på förväljarinsatsen) genom intryckning av knapp på frontpanelen
• Strömställare Till/Från av Fr-17
• Volymratt för ff htfn-nivå
• Tråjal-knapp för kommunikation med Jaktledare etc via trådförbindelse (funktion även vid Fr-17 Från)
• Plats för en förväljarinsats

 

I Manöverenheten ingick mikrofon- och hörtelefonförstärkaren för ff1 samt en del isolationsförstärkare. 

För kanalinställningsfunktionen fanns en diodmatris och en kontaktplatta av plast med ett stort antal hål vari varje hål fanns en hårdguldbelagd kontakt och en spiralfjäder.

Varje kontakt korresponderade mot motsvarande position på Förväljarinsatsens kopparmönster och vilade med sitt fjädertryck mot detta när förväljarinsatsen trycktes in på sin plats på frontpanelen.

 

Manöverenhet ”NY”

En ny mer digital enhet utan förväljarinsats utvecklades av VAC(Catron) i ett fåtal exemplar

Omkopplarenheten

Tillhörde och manövrerades av ff 1(vänster framsits)

Omkopplarenheten hade 2 manöverorgan, talomkopplare och stationsväljare.

Med stationsväljaren valde man kommunikationsradio.

Tal-omkopplaren användes då ff1 ville kommunicera med övriga besättningsmedlemmar.

 

Talboxarna

Talboxarna användes av övriga besättningsmedlemmar för att tala med varandra.

Ff 2 (höger framsits) talbox var så kopplad att även han kan sända.

Talbox 2och 3 kunde endast användas för inombordstelefoni.

På talboxarna fanns en ratt för volymnivå.

Förväljarinsatsen

Förväljarinsatsen bestod av ett mönsterkort av papperslaminat och ett kopparmönster belagt med rodium.

Resp frekvens ”programmerades” in på förväljarinsatsen genom att man borrade bort viss del av kopparmönstret enligt ett visst schema för att få fram frekvensen och AM alt FM i respektive kanal.

För att byta en (1) kanal på förväljarinsatsen erfordrades i regel en helt ny ”omborrning” av förväljarinsatsen.

Prestanda
Frekvensområde 103,00-154,95 MHz
Kanalseparation 50 kHz
Antal kanaler 1040
Moduleringstyp AM/FM
Uteffekt 20-45W

Källor:FV Beskrivning Fr-17

Civing Ingemar Pellbäck fd Utvecklingschef på AGA, BAAB och Celsius Aerotronics

Sammanställt av Lars V Larsson AEF

Senast uppdaterad 2008-01-29

radio- en televisiecommunicatie, militaire radio