verkeerslampen

AGA lampen om het verkeer te regelen

AGA-lampan för att reglera

 

AGA trafikfyr vid Nybroplan i Stockholm

 

AGA Illuminated Road Beacons – advert issued by the Gas Accummulator Company, Brentford, Middlesex, 1933

 

 

AGA Aviation Routing Beacon

Ensimmäiset varsinaiset liikennevalot Helsinkiin saatiin 1951 Aleksanterinkadun ja Mikonkadun risteykseen

 

Trafiksignal -Stopp – Kör-, tillverkare AGA vid korsningen av Regeringsgatan och Hamngatan i Stockholm

 

 

AGA’s , Stop-Go -signaal op de hoek van Sturegatan – Humlegårdsgatan , 1929

 

 

 

Tukholman liikennepoliisit – Stockholms Stadsmuseet

 

AGA Landtrafikfyr i Japan

  
 

INNOVATIVA SIGNALER UNDER TRAFIKENS UTVECKLING

 

Innovatören Gustav Dalén tog steget från fyrbelysning till signalsystem för järnvägar och biltrafik på land. Under 1913 väcktes Gustav Daléns intresse att använda radioteknik för navigering i dimma. Radions utveckling under det tidiga 1930-talet gjorde det möjligt att börja använda radiofyrar. Dessa fyrar var långt mer komplicerade än de som tidigare använts för ljus, då radiosignalerna skulle börja och sluta på bestämda tider.

Gustaf Daléns blinkande apparater var lämpliga för ljussignaler till järnvägarna, där de användes i stor skala. Det blinkande ljuset gjorde det lättare att urskilja järnvägssignaler från andra ljus. AGA:s första blinkande lampor för järnvägen togs i drift 1908. AGA:s signalsystem kompletterades på 1920-talet med elektriska blinkande lampor och enda fram till 1940-talet användes en kombination av gas och elektriska signaler. AGA:s automatiska järnvägsövergångssignaler, som visar rött ljus när ett tåg närmar sig och grönt när det har passerat, drevs elektriskt med acetylen som ljuskälla i många år. De första försöken genomfördes i Silverdal 1918.

Trafikfyrar, varningstrianglar och rödljus
Den snabba trafiktillväxten efter sekelskiftet ledde till en ökning av antalet trafikolyckor, vilket bekymrade myndigheter världen över. AGA utvecklade då ekonomiska och lättskötta trafikfyrar, med Gustaf Daléns blinkande apparater som bas. Från och med 1914 fanns dessa på plats i såväl Storbritannien som i USA. I januari 1925 installerade AGA Sveriges första trafiksignaler vid korsningarna Vasagatan/Kungsgatan och Kungsgatan/Drottninggatan i Stockholm.

År 1937 hade 4300 av AGA:s trafikfyrar satts upp i USA, och den alltmer intensiva stadstrafiken krävde nu en ännu mer avancerad utrustning för att styra bilister. AGA tillverkade då elektriska trafikljus, med signaler i olika färger som kunde kontrolleras manuellt eller automatiskt.

Innovativa signaler under trafikens utveckling infördes varningstrianglarna i Sverige på initiativ av Kungliga Automobil Klubben. Samma år började AGA experimentera med reflexer för dessa, vilket resulterade i AGA:s reflekterande prismor. Dessa spegelprismor ledde senare till utvecklingen av AGAs Geodimeter, en uppfinning där ljus användes för elektro-optisk avståndsmätning. 1969 användes dessa som laserreflektorer på månen.

Text: Ina Zackari-Näär
Foto: AGA

 

Gävles första trafikljus

Där Nygatan och Stora Esplanadgatan möts – precis där den omdebatterade gångtunneln till Öster ska byggas – stod Gävles första trafikljus och blinkade.

Anordningen var utrustad med en gaslampa från Aga som spred ljus åt alla håll, men dess viktigaste beståndsdelar var de pilar som var målade på det vita fundamentets fyra sidor och som hade till uppgift att påminna trafikanterna om att vi hade vänstertrafik i Sverige.

Filkörning var det inte tal om på den här tiden och avsikten med den här blinkfyren var bara att få bilförare och kuskar att sluta gena i gathörnen och ta ut svängarna ordentligt genom att passera fyren på rätt sida.
Man kan ju undra varför stolpen placerades just här – mellan Central-Hotellet och dåvarande Missionsbokhandeln. Men faktum är att den korsningen var den mest trafikerade platsen i hela Gävle i mitten av 1920-talet.
Nygatan fortsatte ju rakt fram över spåren vid den här tiden och sedan Drottninggatan nypts av vid Centralen hade biltrafiken ökat så att man fått bredda Stora Esplanadgatan genom att ta bort trottoaren närmast järnvägen.
För att bringa ordning bland alla bilar och hästskjutsar, velocipeder och dragkärror beslöt stadens styrande 1926 att köpa in en trafikfyr. Och man valde en exakt likadan som den som sedan ett par år tillbaka dirigerade trafiken runt Nybroplan i Stockholm.
”Gävle blir storstad” var också rubriken på ett kåseri i Arbetarbladet där reportern Sture Sjöstedt oroade sig för att den nya apparaten kanske skulle ”hindra trafiken istället för att hjälpa den tillrätta.”
Och visst tog trafikfyren rätt stor plats i det trånga gathörnet där den tronade på en upphöjd rundel som mätte nästan två meter i diameter och var kantad med gatsten.
Tanken var att man skulle placera ut ”trafikavskiljare” även på andra platser i Gävle. Hur det blev med den saken vet jag inte, men enligt Gävlekännaren Karl-Einar Johannesson monterades blinkfyren på Nygatan ned efter några år och flyttades till Islandsplan.

Riktiga trafiksignaler, som visar rött, gult och grönt, fick Gävle inte förrän en bit in på 1950-talet.
Visserligen hade drätselkammaren redan i september 1950 anslagit 25 000 kronor för ”anordnande av fordonsdirigerande automatiska ljussignaler”. Men det skulle dröja till december 1953 innan stolpar och lampor var på plats.
Gävles första ljussignaler placerades i Rådhusesplanaden, vid Norra Kungsgatans korsningar med Drottninggatan och Nygatan. Inför premiären förklarade poliskommissarie Sven Holmgren så här i lokalpressen:
– I början kommer det givetvis att uppstå en del trassliga situationer men jag är säker på att bilisterna snart skall vänja sig vid signalerna.

 
The American Gas Accumulator beacon on the left was photographed in Jersey City in 1927. The graphic on the right, from an AGA advertisement.
AGA Safety Zone Beacons