Innovatören Gustav Dalén tog steget från fyrbelysning till signalsystem för järnvägar och biltrafik på land. Under 1913 väcktes Gustav Daléns intresse att använda radioteknik för navigering i dimma. Radions utveckling under det tidiga 1930-talet gjorde det möjligt att börja använda radiofyrar. Dessa fyrar var långt mer komplicerade än de som tidigare använts för ljus, då radiosignalerna skulle börja och sluta på bestämda tider.

Gustaf Daléns blinkande apparater var lämpliga för ljussignaler till järnvägarna, där de användes i stor skala. Det blinkande ljuset gjorde det lättare att urskilja järnvägssignaler från andra ljus. AGA:s första blinkande lampor för järnvägen togs i drift 1908. AGA:s signalsystem kompletterades på 1920-talet med elektriska blinkande lampor och enda fram till 1940-talet användes en kombination av gas och elektriska signaler. AGA:s automatiska järnvägsövergångssignaler, som visar rött ljus när ett tåg närmar sig och grönt när det har passerat, drevs elektriskt med acetylen som ljuskälla i många år. De första försöken genomfördes i Silverdal 1918.

Trafikfyrar, varningstrianglar och rödljus
Den snabba trafiktillväxten efter sekelskiftet ledde till en ökning av antalet trafikolyckor, vilket bekymrade myndigheter världen över. AGA utvecklade då ekonomiska och lättskötta trafikfyrar, med Gustaf Daléns blinkande apparater som bas. Från och med 1914 fanns dessa på plats i såväl Storbritannien som i USA. I januari 1925 installerade AGA Sveriges första trafiksignaler vid korsningarna Vasagatan/Kungsgatan och Kungsgatan/Drottninggatan i Stockholm.

År 1937 hade 4300 av AGA:s trafikfyrar satts upp i USA, och den alltmer intensiva stadstrafiken krävde nu en ännu mer avancerad utrustning för att styra bilister. AGA tillverkade då elektriska trafikljus, med signaler i olika färger som kunde kontrolleras manuellt eller automatiskt.

Innovativa signaler under trafikens utveckling infördes varningstrianglarna i Sverige på initiativ av Kungliga Automobil Klubben. Samma år började AGA experimentera med reflexer för dessa, vilket resulterade i AGA:s reflekterande prismor. Dessa spegelprismor ledde senare till utvecklingen av AGAs Geodimeter, en uppfinning där ljus användes för elektro-optisk avståndsmätning. 1969 användes dessa som laserreflektorer på månen.

Text: Ina Zackari-Näär
Foto: AGA

Gävles första trafikljus

Anordningen var utrustad med en gaslampa från Aga som spred ljus åt alla håll, men dess viktigaste beståndsdelar var de pilar som var målade på det vita fundamentets fyra sidor och som hade till uppgift att påminna trafikanterna om att vi hade vänstertrafik i Sverige.

Filkörning var det inte tal om på den här tiden och avsikten med den här blinkfyren var bara att få bilförare och kuskar att sluta gena i gathörnen och ta ut svängarna ordentligt genom att passera fyren på rätt sida.
Man kan ju undra varför stolpen placerades just här – mellan Central-Hotellet och dåvarande Missionsbokhandeln. Men faktum är att den korsningen var den mest trafikerade platsen i hela Gävle i mitten av 1920-talet.
Nygatan fortsatte ju rakt fram över spåren vid den här tiden och sedan Drottninggatan nypts av vid Centralen hade biltrafiken ökat så att man fått bredda Stora Esplanadgatan genom att ta bort trottoaren närmast järnvägen.
För att bringa ordning bland alla bilar och hästskjutsar, velocipeder och dragkärror beslöt stadens styrande 1926 att köpa in en trafikfyr. Och man valde en exakt likadan som den som sedan ett par år tillbaka dirigerade trafiken runt Nybroplan i Stockholm.
”Gävle blir storstad” var också rubriken på ett kåseri i Arbetarbladet där reportern Sture Sjöstedt oroade sig för att den nya apparaten kanske skulle ”hindra trafiken istället för att hjälpa den tillrätta.”
Och visst tog trafikfyren rätt stor plats i det trånga gathörnet där den tronade på en upphöjd rundel som mätte nästan två meter i diameter och var kantad med gatsten.
Tanken var att man skulle placera ut ”trafikavskiljare” även på andra platser i Gävle. Hur det blev med den saken vet jag inte, men enligt Gävlekännaren Karl-Einar Johannesson monterades blinkfyren på Nygatan ned efter några år och flyttades till Islandsplan.

Riktiga trafiksignaler, som visar rött, gult och grönt, fick Gävle inte förrän en bit in på 1950-talet.
Visserligen hade drätselkammaren redan i september 1950 anslagit 25 000 kronor för ”anordnande av fordonsdirigerande automatiska ljussignaler”. Men det skulle dröja till december 1953 innan stolpar och lampor var på plats.
Gävles första ljussignaler placerades i Rådhusesplanaden, vid Norra Kungsgatans korsningar med Drottninggatan och Nygatan. Inför premiären förklarade poliskommissarie Sven Holmgren så här i lokalpressen:
– I början kommer det givetvis att uppstå en del trassliga situationer men jag är säker på att bilisterna snart skall vänja sig vid signalerna.

 

Ulf Ivar Nilsson

 

 

 

 

 

 

 

 

AGA hade även tagit fram en mindre, billigare variant som visade skyltar ”STOPP” respektive ”KÖR” i vita bokstäver på röd respektive grön botten. Ovanpå satt en AGA-lykta som lyste genom röda och gröna filter. Diverse skärmar såg till att trafikanten bara såg ett ljus åt gången. Signalen var monterat på en cirka två meter hög stolpe och manövrerades med hjälp av ett handtag. Denna enklare typ uppsattes den 30 januari 1926 i korsningen Hamngatan/Regeringsgatan och följande år på ytterligare två korsningar. 1925–1933 fortsatte experiment med olika färgkombinationer och andra system för signalväxling.

 

 

 

 

 

Het Stop-Go -signaal van AGA werd op 30 januari 1926 geïnstalleerd op de hoek Hamngatan – Regeringsgatan.

 

 

I korsningen Götgatan/Gotlandsgatan infördes 1958 försöksvis första gången en akustisk signal till hjälp för synskadade. Det var en summer som ljöd samtidigt med grönt sken. Summern störde dock de kringboende och kopplades bort nattetid. I en vidareutveckling ersattes summertonen av ett knackande ljud i två olika frekvenser: sakta för rött och snabbt för grönt. Anordningen är numera standard vid samtliga trafiksignalregelerade övergångsställen och inbyggd i själva tryckknappslådan. Den äldre gulmålade tryckknappslådan hade utvecklats av AGA. Nuvarande modell tillverkas av Prisma Teknik. En tryckknapp finns inte längre, den har ersatts av en trådtöjningsgivare som reagerar för tryck på hela frontplåten. I lådan finns även en mikrofon som registrerar trafikbullret och kan anpassa ljudets volym till det.

 

 

 

AGA-signalutrustning, såld genom-

ut i USA, inkluderade denna eurly

version av bil traffec ljuset.

Accumulator Co. hade sju acetylenplanter i Förenade kungariket

Stater på 1930-talet.

Dessutom sålde kompaniet alla typer av fyrar

och signalutrustning. AGA Journal rapporterades i juni 1925

om AGA air beacons i USA: Ön trans-

kontinentalt flygbolag mellan New York och San Francisco

de postbärande flygplanen utför resan Chicago-

Cheyenne på natten. För flygledningens vägledning där

har uppförts längs hela denna rutt ett antal

snabb blinkande AGA-baker på ett avstånd av tre engelska

miles från varandra, så att under normala omständigheter

Flygvägen är tydligt markerad framför flygaren,

eftersom han alltid måste ha minst två beacons inom sighr “.

Nya Dalen-uppfinningar tillsattes till produktlinjen,

och i sina första 50 år tillverkade AGA-gruppen sådan

varierade produkter som spisar, bilar, filmprojektorer, geologiska

Denna speciella design tillverkades ursprungligen av American Gas Accumulator Company (AGA) och fortsatte när SSC köpte ut AGA i början av 1930-talet.

AGA-gjutningsnummer visas fortfarande på några av de gjutna delarna.

en dotterbolag från AGA Sverige

Here is an AGA, (American Gas Accumulator) signal. AGA was based in New Jersey and that is where this signal came from. AGA was around in the 1920’s and became SSC (Signal Service Corp.) in 1931 or 1932. AGA signals had round doors except for 1931 where they changed to squareish doors like those on this signal, so that dates this signal to 1931. The lenses in this signal are type BB lenses. The body and end caps of this signal are made of steel, not aluminum like most signals are made of. The doors are aluminum though.

 

 AGA, (American Gas Accumulator) 

 AGA Sweden

These highway warning lights were called highway lighthouses and were placed along major highways from about 1920 through 1930

Gamla trafikljus AGA finner man ibland udda placerade som tillsats vid utfarten till brandstationer, att aktiveras vid utryckning.

The American Gas Accumulator beacon on the left was photographed in Jersey City in 1927. The graphic on the right, from an AGA advertisement.

AGA Safety Zone Beacons